Lördag 20 nov. 2010

RÖDHAKEN har en speciell plats i mitt hjärta

Snön vräker ned och fåglarna tar tacksamt för sig av all mat de får i trädgården.

Här är grönfinkar, gulsparvar, bofinkar, pilfinkar, talgoxar, blåmesar, koltrastar

och stjärtmesar m.fl. i varierande antal. Skator och andra kråkfåglar röjer ibland,

men de är försiktiga och det behövs inte mycket för att skrämma dem.

Men det finns bara en rödhake. Varje vinter har det varit så och jag lägger ut

havregryn till den. Grynen är lätta att smula sönder och rödhaken tar för sig.

De andra fåglarna äter äpplen, frön, späck, matoljeblandat bröd, ost, grötrester

från frukostbordet och talgbollar.

XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX

Söndag 7 nov. 2010

Gnistrande morgon

Fem minusgrader och en morgonsol, som får naturen att gnistra. Nu längtade jag

till en av mina vinterfavoritplatser uppe i skogen. Den lilla bäcken med strömstarens

fors var säkert vacker denna frostmorgon.

Över den lilla sjön, nedanför forsen dansade dimslöjorna i motljuset och trädens kvistar

var vitklädda.

XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX

Augusti 2010

Kustmyror gillar räkor ...

Jag satt en augustikväll på NordKoster och skalade mumsiga räkor. Tappade

förstås några småbitar på altangolvet. Tänkte väl inte så mycket på det förrän

jag såg att ett litet räkben var på väg att bogseras bort.  Nu blev jag nyfiken

och skruvade på macroobjektivet på kameran och lade mig på golvet.

Här kan du följa några myrors olika taktik att frakta med sig godsaker.

De är starka och envisa små varelser.

Efter att ha smakat och godkänt kvalitén, så började myran baklänges släpa
räkbenet efter sig.

Uppför en liten bergvägg bar det och över lilla ravinen mellan berget och en

stor sten.

Den här myran använde en annan taktik för att få med sig sitt räkben.

Reste benet mot ett blad och bar det rätt upp i luften och försvann hemåt.